Jag är lycklig :)  

För ca 3 år sedan köpte jag en shetlandsponny, Boss, född år 2010 som redan då hade problem med magen. 
Lös i magen som koblaja ibland med vätska som sprutar ur honom. Enda  gången han varit hyfsad i magen var när han gick på enbart gräs (lite svårt året runt).

Efter att provat nästan alla olika preparat för magen och husmorstips som jag fått, fick jag för lite mer än en månad sedan tipset om Probihorse av en god vän.

Den 22 augusti fick jag hem Vital Probihorse och Kisel Bionit.

Bara 2 veckor efter första givan såg jag för första gången på nästan 3 år att han hade helt normal avföring och nästan ingen vätska som sprutade ur honom och det blir bara bättre och bättre för var dag som går.
Hans bakben är vita igen istället för brunsvarta av avföring som fick spolas av dagligen. 

Nu ska Probihorse testas på fler av mina hästar.

Tack för bra produkter ❤

Kram från René och Boss

Probihorse: Tack så mycket René för att du delade med dig av era erfarenheter, så härligt att Boss mår bra i magen nu!

Här är produkterna länkade som René använt till Boss: 

Vital Probihorse
Kisel Bionit

Här fördjupar vi oss vad som händer med mikrolivet på betesmarker och hur vi kan skydda våra hästar från störningar i mage/tarm genom att ta hand om betesmarkerna. 

Näringsinnehåll, mikrobiell sammansättning och andra förhållanden för hästars betesmarker har förändrats mycket de senaste 100 åren. Intensifiering av jordbruket har även satt sina spår både på bete och höproduktion. Antalet växtarter har minskats, nya grässorter har introducerats och det finns färre örter. Ibland kan det också vara ett problem med för liten betesmark i förhållande till antalet hästar, vilket bidrar till ensidig gräsmark och packad jord. Intensivt utnyttjade vallar och beten har stor betydelse för kvaliteten. De högpresterande grässorterna som numera är vanligast (tex raj) innehåller hög fruktanhalt som påverkar hästens hälsa. Allt det här hör ihop med att de sk endofyternas sammansättning förändras och påverkan är enormt stor: 

Vad är endofyter?

Mikroskopiska svampar finns inte bara i växternas rötter, utan en hel värld av svampar är invävda i bladen. I själva verket täcks växterna av ett mikroliv, precis som vår hud är täckt av ett skyddande hölje av osynliga mikroorganismer. Endofyter hör hemma i den sk "fyllosfären". Fyllosfären är det habitat för mikroorganismer som utgörs av ovanjordiska växtdelar. I fyllosfären lever många bakterier, jäst- och mögelsvampar och även andra organismer. En del mikroorganismer lever på bladytan och kallas då ipifyter, medan mikroorganismer som lever inuti bladvävnaden kallas för endofyter. Det är inte små mängder vi pratar om, bakterier anses förekomma med uppemot 1 - 10 miljoner celler per kvadratcentimeter medan jästsvampar kan förekomma i mängder som är 100 gånger mer! (källa: 1)
Helt klart är att mikroorganismer spelar en avgörande roll för näringsvärdets sammansättning och när hästen äter växterna påverkas även deras tarmflora. 

Mikroorganismerna och svamparna lever i symbios med växten - de drivs av den med vatten, energi och näringsämnen. De producerar sedan ämnen som skyddar dem och värdväxten från angrepp av andra mikroorganismer, parasiter mm, hjälper växten i tider av torka eller näringsbrist och skyddar från patogener.  
 
Men de kan också påverka växten negativt. Många växtpatogener angriper blad, blommor och frukt av olika grödor. De kan också vara värdar för patogena bakterier som människan inte mår bra av, e-coli och salmonella är två exempel på det. Rosor kan man se tex svarfläcksjuka och mjöldagg. Andra patogener är inte synliga alls. Att använda sk "goda" mikroorganismer för att konkurrera ut patogener är ett effektivt sätt av minska angreppen. 

Forskare har funnit att växter kan härbärgera en hel coctail av endofyter som är giftiga för betande djur. De högsta giftnivåerna har mätts upp till den nedre delen av stammen och på skal av blommorna. Engelskt rajgräs, rösvingel och ängsröe är  grässorter vars endofyter kan producerar de högsta nivåerna av gifter (källa: 2)

Stressade betesmarker särskilt sårbara

Överdrivet bete, alltför många hästar i förhållande till ytan, hög belastning som ger packad jord och för lite organiskt gödsel skapar problem i hagen. Följden blir att endast de växter som bäst klarar den dåliga situationen överlever, dvs växterna med de mest aktiva endofyterna och därmed också de som är sämst för hästen.

Alltså är det inte bara så enkelt att det är fruktan som ger olika matsmältningsproblem som kan utlösa fång. Fruktan kan ställa till det vid typiska "fruktanförhållanden", tex solsken vid låga temperaturer.

Om problem uppstår när det inte är typiska fruktanförhållanden är det ofta endofyterna som är boven. Förutom matsmältningsbesvär blir det som en förgiftning, vilket man kan se genom beteendeförändringar eller allergiska reaktioner. Även om en del individer reagerar mer än andra bör alla hästar undvika hagen tills förhållandena ändrats eller att man rett ut vad som är orsaken (vilket inte är alldeles enkelt alltid). 

Det är svårt för oss människor att avgöra när det här händer. Många negativa faktorer spelar in samtidigt, så att mängder av endofyter producerar gifter. Vi vet ännu väldigt lite om det här, och har dåliga mätinstrument.

Dessutom är inte alla hästar lika känsliga för gifter. Det är alltså ett avvägande varje hästägare får göra. Betesmark är det mest naturliga förhållandet för en häst, och det man kan göra är att försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt och vara observant. Det är dock bra att vara medveten om den fara som kan komma från endofyter och arbeta för att minska de negativa grupperna på lång sikt.  

Särskilda fröblandningar för häst betesmarker?

När fruktan identifierades av forskare som en möjlig trigger för fång ett antal år sedan, utvecklade växtförädlare fröblandningar med grässorter som innehåller mindre fruktan. Dessa gräsblandningar består huvudsakligen av grässorter som inte är så motståndskraftiga. Det som man bör tänka på med grässorter som innehåller mindre fruktan är att de är känsliga och tål inte omfattande bete och tramp särskilt bra. Om betet är hårt belastat eller stressat tar skadliga endofyter ändå överhanden. Studier har tex visat att bladlöss kan "sända" endofyter till andra växter. För att betet ska förbli fattigt på skadliga endofyter behöver man därför låta det vila, så om regelbundet med nya fröer. För att inte de mest motståndskraftiga och endofytfyllda växterna ska ta över igen behöver man också putsa betet då och då. Efter putsning bör betet vila så att gräset inte är för stressat för känsliga hästar. Blandningarna med fröer med låg fruktan kan fungera om det finns stora arealer per häst men fungerar sämre på beten med hög belastningsgrad.  

Hur kan man stödja betesmarkerna?

Vikten av att ta hand om sina betesmarker väl kan inte nog understrykas. När gräset är för kort, ska området få en paus eller endast vara dagsbete. Gör hellre flera hagar än en stor.  Misstänker man att betet är mindre bra, stödutfodra gärna med hö. De flesta hästar väljer instinktivt att äta det som innehåller minst toxiner om de får välja. 
Ett sätt att hålla skadliga endofyter under kontroll är att spreja marken regelbundet med Natur Probihorse. Det sprejas utspätt med vatten 1:100 några gånger per säsong. Det ger ett långsiktigt och bra skydd mot stressat gräs och negativa endofyter. Mikrolivet i jorden aktiveras, mikroorganismerna lägger sig som en skyddande hinna på växterna och konkurrerar ut "dåliga" bakterier. Näringstillförseln förbättras och på så sätt minskar risken för packad jord. Är jorden lucker och luftig trivs daggmaskar, mikroorganismer och andra organismer som arbetar med att hålla jorden fuktig och lucker samt mata växternas rötter. Det blir goda cirklar helt enkelt. Luftningen av jorden och jordens vattenhållande förmåga förbättras.

Ta jordanalys regelbundet för att utesluta att växterna har näringsbrister. Har de näringsbrister, gödsla naturligt med fermenterat hästgödsel (fermenterad gödselkompost gör att parasiter inte överlever), Urmineral-Granulat (naturlig mineral- och spårmineralsammansättning) eller Snäckskalskalk till betesmark om ph-värdet behöver höjas. Utgå från analysen vad som behövs. Det är viktigt att det finns ett levande "humuslager" överst på jordytan, som håller mikrolivet levande och stärker det som växer där. 

Här kan du läsa mer om gödselfermentering med Natur Probihorse.

Hästens mage/tarm

Negativa endofyter, bakterier mm stör den mikrobiella miljön i den känsliga hästtarmen. Det är inte säkert att man ser förändringen direkt. Det kan dock leda till ökad ansamling av gifter i hästens inre organ. Om hästens mage/tarm hade haft en god tarmflora hade toxinerna transporterats ut direkt från kroppen, men det klarar inte en häst vars tarmflora är störd. 

Därför kan det vara till stor hjälp att fodra med Vital Probihorse samt Flytande Probihorse. Störningarna som skett kan som tur är kompenseras och återställas, så att hästen på nytt kan rensa ut slaggprodukter och toxiner som är en grundläggande funktion. Misstänker man att tarmfloran varit störd under en längre tid, är det viktigt att börja med låg dos och trappa upp eftersom utrensningen kan vara ganska kraftig då. Börja med Vital Probihorse (gärna i kombination med Kisel Bionit som hjälper till att skapa ett gott ph-värde för mikroorganismerna) och tillsätt Flytande Probihorse efter 1-2 månader i låg dos. (här finns mer info om skillnaderna mellan de två). På hösten kan en kur av Örtferment vara en god idé, som innehåller örter som anses vara bra för lever/njurar. 

Plantera en Herbal Strip

En idé som vi gillar starkt och defenitivt ska prova är att plantera en sk Herbal Strip. Det är helt enkelt en sträng med örter och välgörande växter, som hästen kan komma åt (men inte trampa ner) och själv söka det den behöver. Många beten fattas örter. Örter innehåller oftast mer mineraler och näringsämnen än gräsväxter. Dessutom är hästar bra på att leta upp tillgänglig föda efter sina behov, tex för att stötta lever, njurar, mage eller söka mineraler som behövs. Längre inlägg om det här kommer snart, men grundprincipen är att plantera örterna längs en sträng eller område och sätta en icke-strömförande barriär emellan. Hästen ska kunna nå dem men inte trampa ner dem. Bra örter att plantera in är: 

Alfalfa, pimpinell, våtarv, cikoria, vallört, maskros, fänkål, mattram, kaprifol (kan även planteras som klätterväxt), mynta, hallon, timjan, rosmarin, valerina, rölleka (var försiktig med förväxling av andra liknande rölleka som är giftiga) pepparrot. 
Tänk på: Kardborre, gullris och älggräs är även de nyttiga för djuren men de är invasiva och sprider sig gärna snabbt på bekostnad av annan växtlighet. En variant kan vara att ha dem i pallkrage eller på mkt begränsad yta, och vara noga med att slå ner innan de sätter frön. Alternativt kan man ha dem på annan plats, skörda själv och torka/ge hästen vid behov. 

Alla örter ovan är fleråriga och de flesta sprider sig och trivs i Sverige. En del av örterna sprider sig väldigt mycket, var försiktig med att plantera in dem eller begränsa deras yta. Sedan finns en mängd ettåriga växter som man kan så in, tex ringblomma, kamomill mm, som ofta självsår sig efter det. 

Slutsatser: 

• Ta jordanalys regelbundet för att utesluta att växterna har näringsbrister. Har de näringsbrister, gödsla naturligt med det som behövs.  
   
• Var rädd om betet och låt inte jorden bli hård och packad. Skifta mellan olika hagar. Stödutfodra om så krävs. Hästar undviker instinktivt giftiga växter om annat foder finns tillgängligt. Det kan också vara ett sätt att ta reda på via hästarna om man behöver vidta åtgärder. 
   
• Främja luftning av marken och mikrolivet med hjälp av Flytande Probihorse, spreja regelbundet för långsiktigt gott mikroliv. Utspädningen som rekommenderas är 1:200 - 1:400 med vatten (finns i förpackningar om 20 liter, 250 liter mm för större behov). 
   
• Stötta mage/tarm för hästar som betar i riskområden med Vital Probihorse, Flytande Probihorse samt Kisel Bionit. 
• Plantera gärna en Herbal Strip för att öka hästens valmöjligheter
   

Det bästa är om man kan få ordning på betesmarker och även höproduktionen så att de inte innehåller endofyter och toxiner, genom ett helhetsgrepp och kretsloppstänk. Mår jorden och växterna bra, mår det betande djuret bra. Om det fungerar, behövs sällan akuta insatser. 

Hoppas på en fin sommar för alla hästar och människor!

Mvh Ingegerd och Kim, Probihorse

Produkter som nämndes i texten: 

Vital Probihorse

Flytande Probihorse (finns från 2 liter och uppåt)

Kisel Bionit

Urmineral-Granulat

Snäckskalskalk för betesmark


 

Källor: 
1. (källa: ^ Fonseca, Á (2006-01-01). Dr Gábor Péter, Professor Carlos Rosa. red (på en). Phylloplane Yeasts. The Yeast Handbook. Springer Berlin Heidelberg. sid. 263-301. doi:10.1007/3-540-30985-3_13. ISBN 978-3-540-26100-1. )
2. https://www.extension.umn.edu/agriculture/horse/pasture/endophyte-infected-tall-fescue/

Hej Greenfoot! Jag vill bara berätta för er om min lilla shetlandsponny Rufus som har varit ganska dålig under en längre tid och vad som har hänt med honom efter att ha gett Vital och Flytande Probihorse flytande en period.

Det började sensommar-höst 2016 .  Lilla Rufus var inte så alert och glad utan hostade lite då och då, både ute och inne. Efter ett tag hostade han så det lät som en hel burk i magen och husveterinären sa att jag skulle blötalägga höet.  Jag gjorde så och det blev bättre men han reagerade också tyckte jag på vetehalmen som han både åt och hade som strö.  Han blev akut sjuk en kväll med snabb andhämtning och hela hästen såg urdålig ut och jag fick ringa veterinär .  Veterinären gav kortison och något mer och rådde mig att uppsöka Djursjukhuset om det inte vände under natten.

När jag var ute och kollade till honom upptäckte jag något i halmen - rosafärgad grej 3 cm.  En styngflugelarv!!  Ringde min vanliga veterinär på morgonen och fick recept på maskmedel - starka grejer.  Bägge hästarna fick maskmedel och Rufus blev lite hängig igen men rättade till sig. Kändes inte så pigg trots allt men i alla fall bättre. Han har också haft fångtendenser  tidigare men har lyckats häva dem.

En dag lite senare kom Rufus gående med utsträckt bakben  - uuhh patellaupphakning sa veterinären. Promenera med honom . Började med att gå i stallgången och ökade på efter hand, det gick inte så himla mycket framåt...

Min andra häst, en camarguehäst var full av eksem och skorpor!! upptäckte jag när jag kom hem efter en vecka i Frankrike. Precis hela hästen var full av skorpor och sår av :  möjlig allergi mot svidknott - eller flugor som biter honom! Jag letade och läste precis allt jag kom åt och hittade inte så mycket  som jag inte visste (tvätta med såpa, neemsalva, aloe vera osv) . Jag ville ha något som stärkte upp mina hästar inifrån både för allergin och fång och ben.  Örtpreparat, fast hittade inget som verkade påverka som jag tänkte mig. 

Så hittade jag en sida där någon hade skrivit om  Probihorse ihop med fångproblem. Och en häst som kliade sig och var allergisk mot färskt gräs. Det lät  nästan hur bra som helst!!  Så jag beställde Vital, som är som vetekli och Probihorse flytande. Började ge en halv dl några dagar och gick upp till 1 dl efter det.  Så väntade jag för att se något - en positiv förändring.  

Jag promenerade med Rufus som sjukgymnastik men det var fortfarande inte mycket som hände.  Sermon , camarguehästen, märktes något tydligare på fast även det tog tid.  Nästan två veckor efter att jag upptäckte skorporna på honom var han i princip helt fri.  Det var lite svårt att avgöra vilket som gjorde snabbast nytta, då jag tvättade och smorde på utsidan samtidigt som han fick Vital till insidan, men det försvann! STOR glädje!!

Rufus fick långsamt en bättre gång och såg på det hela taget friskare ut. Och gladare. Hovslagaren sa däremot att han gick lite snett för att han inte belastade hoven som han skulle ( patellan) men det var ingen anledning till oro - inte just nu... fast lamellranden var lite större än den normalt är...    

Jag köpte nyponpulver och började ge som tillskott tillsammans med Vital i december. Och promenerade...

Så kom vändningen! En dag i februari-mars fick hästarna äntligen lov att gå ut i stora hagen. Och Rufus springer i trav och galopp!! Underbart och så glad! Och Sermon som har varit tjock som en sjöelefant - ok nästan, är  snygg i kroppen med jättefin päls och man o svans! Jo han har fått fastare diet, "fri tillgång och dom äter bara vad dom behöver" funkar inte på honom. 

Bägge hästarna har fått flytande Probihorse varje dag sen januari ( Vital sen i höstas tom december.)  Det är  sju månader nu i maj. Och - denna vintern har Rufus inte haft hosta. Han är nästan 90 % återställd i sitt ben. Han är pigg och glad och springer i hagen med sin kompis!! Och hittills ingen fång men han får å andra sidan bara gå och beta begränsad tid.

Och - hovslagaren sa sist när han var här : "Oj det har växt mycket och lamellranden är lite större." och sen klippte han och sen sa han: " oj här är det helt annorlunda här är den normal igen!!!  Har du bytat foder eller nåt!"   Nej det har jag ju inte sa jag   eller jo förresten dom får det här medlet som ska påverka kroppen genom magen och nypon.  Helt fantastiskt och han hade jättefina hovar!!

Camarguehästens hovar är superfina, barfotahäst med hårda fina hovar med stor trampyta. Fin i päls , inga skorpor eller nåt så nu väntar jag med spänning på att se hur det går med allergin i sommar. Såklart får jag ha koll så han är inne under värsta knott-tiderna men ändå. Och - om han är som en annan häst var här - allergisk mot gräs - så hoppas jag att han har fått en bra ordning på sin tarmflora så att det går bra att äta gräs!

Jag tror att det jag ser nu med mina hästar är en direkt påverkan av era produkter på Greenfoot Probihorse. Jag tror också att det är bra att använda dem under längre tid så att hästens kropp ställer om sig innan man kan se . Tack, jag är superglad och tacksam för framför allt Rufus stora återhämtning och väntar med spänning på att se hur Sermon reagerar på sommaren! Fortsätter med era superprodukter och rekommenderar till alla som har problem med både fång o allergi! Återkommer och berättar hur det gick ...

Glada hälsningar från Maggan Rufus och Sermon

Vi på Greenfoot Probihorse vill säga tack så mycket till Maggan för att du berättar om era erfarenheter med Probihorse. Så härligt att både Rufus och Sermon verkar må allt bättre!

För er som vill läsa mer om de olika produkterna, finns länkar här nedan: 

Vital Probihorse

Flytande Probihorse

Allt gott!
Ingegerd 

 

Nu börjar betessäsongen och våren har kommit igång ordentligt i delar av landet. Här i Skåne blommar vitsippor och det luktar ramslök i skogarna. Våren som är så härligt på många sätt kan även innebära problem med matsmältningen som kan ta sig olika uttryck. Att det är viktigt att vänja in långsamt till det färska gröna gräset vet varje hästägare. Varför det är så har att göra med strukturen och funktionen av matsmältningssystemet - mikroorganismernas funktion är avgörande. Det här inlägget kommer att handla om vilka problem som kan uppstå, hur Probihorse kan vara till hjälp i förberedningen av betesperioden och vid tillvänjning.


Matsmältningsproblem som kan uppkomma i början av betesperioden

Det nya färska gräset är rikt på protein och kolhydrater. Dess sammansättning skiljer sig mycket från det vanliga foder som hästen har ätit under vintermånaderna. Så snart det första gröna äts av hästen, utmanas tarmfloran och börjar sakta anpassa sig till den nya maten. Det tar cirka fyra veckor för tarmfloran att ställa om. Hästen vet inte om det, blir glupsk och äter ofta fort för mycket av det nya goda. Det finns olika grader av matsmältningsproblem som kan uppstå som en följd:
Kolik: Kolik i samband med nytt gräs innebär att tarmen får dålig jäsning, en del med stark gasbildning som utlöser smärtsamma kramper.
Diarré: Diarré är en slags "rengöringsoperation" i tarmen - det som måste ut, får komma ut. Diarrén kan gå över snabbt om inte mer gräs konsumeras eller när tarmfloran börjar vänja sig vid den nya maten. Om diarré inträffar i samband med det nya gräset är det ett tecken på att det gått för snabbt och att man bör börja om från början, med långsam tillvänjning.
Vätska i spillningen: Innebär att tarmen inte kan absorbera vatten fritt från den smälta maten. Vatten i spillningen kan vara en indikation på alltför sura tarmar och förekommer även i samband med diarré. Här kan Vital Probihorse i kombination med Kisel Bionit vara till stor hjälp, det balanserar ph-värdet i tarmen och lugnar magen så att de goda mikroorganismerna trivs och kan etablera sig.

Fång: Speciellt lättfödda raser (kallblod, shettis, ponnyer som är åt det lättfödda hållet) drabbas men det kan även hända andra raser eller överviktiga hästar. Fång kan ha många orsaker, ingen vet med säkerhet allt om fång. Alltmer forskning tyder på att överviktiga hästar, hästar med fettdepåer och EMS, PPID och insulinbenägenhet drabbas. Det har också kommit intressanta forskningsresultat som tyder på att hästar med EMS och/eller fångproblematik har sk fattig tarmflora eller tarmflora i obalans (för mer info läs här). 

Det innebär att vi kan göra mycket för att förebygga risken för fång hos våra hästar. Ett hälsosamt pH-värde i grovtarmen är av största vikt och även den bakteriella miljön. Tarmfloran påverkas negativt av för många hårda smältbara kolhydrater (stärkelse och fruktaner). Gifter som på olika sätt kommer in i kroppen innebär att mikroorganismerna i tarmen dör och bidrar till inflammation i hovar, som fång innebär. Allt hänger med andra ord ihop och det är viktigt att ta ett helhetsgrepp för hästens hälsa.

Påverkan på ben och hud: Det nya, proteinrika gräset påverkar hästens ämnesomsättning. Avgiftningsorgan som lever och njurar arbetar med full fart och kan orsaka vätskeansamling. Gifter eller toxiner - cellgiftig ammoniak i det här fallet - hinner inte utsöndras tillräckligt snabbt som giftfri urea utan stannar kvar i kroppen som en toxin. Det blir onda cirklar då minskad mängd mikroorganismer i tarmen leder till ökad mängd toxiner. Ökad mängd toxiner dödar fler mikroorganismer. En följd av detta kan vara påverkan på ben och på huden. Mugg och strålröta är också en vanlig följd, då candidasvampen tar över när den inte får konkurrens av andra mikroorganismer.
Vid mugg/röta/rasp, spraya Balans Tulsi eller Flytande Probihorse utvärtes, ge Vital och/eller Flytande Probihorse invärtes. 

Problemen som beskrivits ovan kan också förekomma samtidigt. Majoriteten av möjliga matsmältningsbesvär i början av betesperioden beror på en tarmfloran som (ännu) inte kan smälta det nya fodret. Problemen som beskrivits kan även uppstå vid foderbyten när som helst under året, många känner nog igen symptomen när byte sker till nytt hö. 

Hästens tarm gillar goda vanor

Även om vi människor avlat fram en mängd olika hästraser med skilda karaktärer och anpassningar till förhållanden, är den domesticerade hästens mag- och tarmkanal i stort sett samma som för de ursprungliga vildhästarna. De flesta likheter finns kvar och därför gäller samma behov för kosten. Hästens metabolism är gjord för att äta ca 16 timmar per dag. Matsmältningssystemet är gjort för att absorbera näringsfattigt och fiberrikt foder och tarmen behöver något att arbeta med hela tiden. Det händer inte så ofta i naturen att hästen plötsligt äter ett helt annat slags foder i stora mängder, utan naturen förändras långsammare än så med de olika säsongerna och hästens mage/tarm med den. Det är därför inte så konstigt att hästen reagerar så känsligt på snabba förändringar i kosten.

Det tar upp till fyra veckor för tarmfloran hos hästen att anpassa sig till en ny livsmedelsförsörjning. Om en häst går fritt ute på stora områden tar det ungefär så lång för naturen att förändras under årstidsskiftningarna.
Vi bör alltså eftersträva att likna naturens förändringar vid våra foderbyten så gott vi kan. Vi bör alltid ha i åtanke att tarmfloran behöver tid på sig att anpassa sig till de nya förändringarna i lugn takt. En bra tumregel är att planera in fyra veckor för betesmarkstillvänjning.

Tillfälligt och kontinuerligt

Det optimala och mest naturliga alternativet skulle vara om hästen får lite färskt grönt i små portioner hela dagen och lite mer för varje dag tillgängligt. Eftersom det knappast är möjligt av tids- och utfodringstekniska skäl är alternativet tidsbegränsat intag av färskt gräs. Flera gånger om dagen är kanon men man får utgå från de möjligheter man har. Har man tillgång till mer betesmark i anslutning och har flyttbara staketpinnar kan man också utöka lite i taget, på så sätt får hästen i sig det nya gräset i lagom takt. Det innebär en del jobb att efterlikna naturen på det här sättet men kan vara en tidsinvestering väl värt.
 
Den första dagen brukar det vara lagom med 10 till 15 minuter utfodring på nya färska gräset. I den andra tillvänjningsveckan kan hästen äta ca 30 minuter, från den tredje veckan en timme. För den som har möjlighet att lämna sin häst från den andra/tredje veckan morgon och eftermiddag / kväll på nya betet är det kanon, så att tarmfloran kan konvertera ännu bättre och snabbare till de nya förhållandena.
Under den fjärde veckan kan man öka mer om allt går bra, tex halva dygnet eller flera timmar åt gången. 
Var särskilt försiktig under de två första veckorna. Håll koll på hästens spillning under perioden, backa om det går för fort.

Hästar med metabola rubbningar (EMS, Cushing, PSSM) eller hästar som har haft fång som beräknas kunna gå på magert bete ändå, ska man vara extra försiktig med. Det här är en kritisk period för dem. En tumregel är att dubbla tillvänjningstiden. De bör alltid släppas senare på betet, först när fruktan i gräs är lägre, vädret blivit varmare och gräset hunnit växa sig högre. Betesreducerare kan vara användbart under hela betessäsongen. Hästar med kraftigare problem med metabolismen måste tyvärr avstå från bete och gå i sk sjukhage eller skogshage utan gräs. 
Om tillvänjningen avbryts på grund av väderförhållanden i flera dagar, behöver man börja om igen med kortare stunder. De nya mikroorganismerna i tarmen är helt enkelt inte tillräckligt etablerade ännu, den nya tarmfloran är inte stabil och kan snabbt konkurreras ut av andra mikroorganismer.

Fler tips om betestillvänjning:

• Låt hästen äta tillräckligt med hö före bete. Det minskar glupskheten på det friska gröna gräset och minskar risken för dålig jäsning i tarmen. Ge inte andra fodertillskott (musli, lusern, eventuell kraft osv) precis före eller omedelbart efter, eftersom det också framkallar felaktig jäsning i kombination med nya gräset!

• Håll det så återhållsamt det går i början, med de medel som finns att tillstå. Det innebär såklart en del jobb, men speciellt för känsliga hästar får man igen det många gånger om och minskar risken för allvarliga följder.

Vital Probihorse under tiden för betestillvänjning

Man kan säga att vi inte matar hästen med foder, egentligen matar vi mikroorganismerna i hästens tarmar.  Det är mikroorganismerna som gör fodret tillgängligt för hästen och avgör foderomvandlingen. Sammansättningen av mikroorganismer avgör vilka näringsämnen och verksamma ämnen som kommer hästen tillgodo. Enzymernas process kan inte ske utan fungerande mikroliv och det är de som bestämmer vilka ämnen som kommer in i hästens system och vilka som omedelbart elimineras. Om hästen har en bra gemenskap av ett brett spektrum av mikroorganismer i tarmen, mår hästen bra.

Mikroorganismernas gemenskap förändras när dieten förändras, och även om olämpligt livsmedel konsumerat (som tex hösilage/hö med mögelsporer). Hela balansen förändras och vi är många hästägare som sett effekterna av det på olika sätt. Därför är det bra att veta: Det som kan skapa obalans vid foderintag, kan också stabiliseras med rätt foderintag. Det är där Probihorse-serien kan vara till hjälp under tillvänjning av nytt bete och vid alla slags foderbyten.

Det enklaste sättet att kompensera för foderbyten är att ge Vital Probihorse under hela förändringsperioden. Vill man vara säker på att få goda mikroorganismer hela vägen igenom kan man ge hälften Vital och hälften Flytande Probihorse (här kan du läsa mer om skillnaderna mellan de två). Vital innehåller pga fermenteringen av kliet fler metaboliter, som vitaminer och spårämnen. De levande enzymerna och mikroorganismerna bidrar också till att reglera pH-värdet i hästens mage/tarm. Praktisk erfarenhet visar att kompatibiliteten under tillvänjningen förbättras och hjälper till att åter etablera en stabil gemenskap av mikroorganismer. 

För pälsvård har vi en fantastisk produkt som heter Balans Tulsi, med speciellt utvalda mikroorganismer för hästens hud och hår, med örtextrakt av helig basilika (tulsi) som är anti-fungus och läkande. Bra att spraya på när pälsen ska av, och lindrar klåda från insektsbett, eksem och andra påfrestningar som kommer med värmen. Vi tycker att den är ett måste i stallapoteket sommartid  (speciellt för hästar med eksemproblematik)!

Slutsats

Vänj in hästen under en period på fyra veckor med nya gräset för att förhindra att hästen får matsmältningsproblem som kan förknippas med en förändring i diet. Den långsamma beteinvänjningen är viktig för att gemenskapen av mikroorganismer i tarmen hos hästen ska kunna vänja sig och anpassa sig. För att förbereda sig för betesperioden, underlätta för hästen genom att ge Vital Probihorse några veckor före och under övergången. Balans Tulsi är till hjälp för utvärtes vård under sommarhalvåret. 

Greenfoot Probihorse har även tagit in enskilda mineraler och Balancers från Forageplus av högsta kvalitet för de som vill komplettera foderstaten med rena mineraler och vitaminer utan tillsatser av utfyllnadsmedel eller andra onödiga ämnen. Våra mineraler är av samma sort som de mineraler som växterna innehåller, och mycket hög biotillgänglighet. För mer info om vårt mineralsortiment, läs här. 

Hoppas att det går bra för er därute och att hästarna får en fin sommar!
Med vänlig hälsning
Ingegerd, 
Probihorse