Den här artikeln är till 100% kopierad från vetamer.nu, länk i slutet finns till sidan: 

Tarmbiota, eller tarmflora som man även kallar det ibland, är ett hett ämne inom näringslära, både för hästar och människor. De senaste åren har banbrytande forskning gjorts på ämnet och man har kunnat visa på att artsammansättningen bland de mikroorganismer, och då framför allt bakterier, som befolkar våra tarmar kan skilja sig dramatiskt åt mellan människor med olika sjukdomar. En stor artmångfald, dvs att det finns många olika arter av mikroorganismer, i tarmen har setts hos friska individer, medan hos personer med till exempel fetma, diabetes och metabolt syndrom är artvariationen lägre. Inom forskarkretsar har man till och med börjat benämna tarmbiotan som ett eget organ, och med tanke på att vi har 10 gånger så många mikroorganismer i magen som vi har celler i kroppen, så vore det egentligen konstigt om de inte påverkade våra kroppar alls.

Hästars tarmbiota har vi inom häst-nutritionsvärlden talat lite mer om eftersom hästen likt andra gräsätare är beroende av bakterier som bryter ner fibrer (cellulosa) för att få energi. Även hos kor och andra idisslare är våmfloran, alltså de mikroorganismer som finns i våmmen, relativt välstuderad. Hos hästar har man en tid känt till att tarmbiotans sammansättning förändras beroende på vad hästen får för mat, och vid en foderstat med mycket stärkelse (från havre, korn eller majs tex.) så har man sett att det blir fler mjölksyreproducerande bakterier i tarmen, vilket gör tarmen sur. Detta är negativt för tarmhälsan och rubbningarna i tarmbiotan kan i värsta fall orsaka onormal gasbildning eller andra bekymmer med kolik som följd.

Mikroorganismerna hos EMS-hästar jämfört med friska

På senare år har man i högre grad börjat studera mikrobiotan hos hästar, i närmare samband med sjukdomar, precis som man har gjort hos människor. Tidigare har man kunnat påvisa att tarmbiotan hos hästar med pågående fång skiljer sig från den hos friska hästar. I en rykande färsk studie från Univeristy of Kentucky studerades tarmbiotan hos tio hästar diagnosticerade med sjukdomen EMS (Equine Metabolic Syndrome, som innebär att hästen är överviktig, har låg insulinkänslighet och därför kan reagera mycket negativt på höga halter av socker i maten, och dessutom löper stor risk att få fång) och jämfördes med tio friska kontrollhästar. Alla hästar var i ungefär samma ålder, och fick samma foder, vilket bestod av enbart gräshö, gräs och mineraler.

Mikroorganismerna studerades genom DNA-analys av avföringsprover. Man kunde se att hästar med EMS inte skiljde sig signifikant från friska i mängden olika bakteriearter, men däremot sågs en stor skillnad i relativ förekomst, det vill säga hur stora de olika grupperna var. Medan de friska hästarna hade jämnare utbredning och ett jämnare antal mikroorganismer inom varje art, så sågs hos EMS-hästarna lägre nivåer av vissa bakterier och högre av andra. Detta kan i sig vara ett problem då stark dominans av en eller några enskilda arter naturligtvis har stor betydelse för hur tarmen påverkas. Ett intressant fynd som gjordes var att man hos EMS-hästarna såg höga förekomster av en typ av bakterier som även ses hos människor med fetma och metabolt syndrom. En annan iakttagelse var att de friska hästarna hade fler av en typ av bakterier som bryter ner fibrer, vilket skulle kunna tolkas som att friska hästar kan bryta ner fibrer mer effektivt.  Eftersom båda grupperna stod på exakt samma foderstat, och endast åt grovfoder, så är det intressant att de sjuka och de friska hästarna hade så olika förekomst av dessa bakterier.

Som med mycket annat så vet vi långt ifrån allt om hur tarmbiotan påverkar. De olika bakteriearternas egenskaper är inte helt utforskade, men generellt verkar vissa arter kunna förknippas med ”god tarmhälsa” även hos hästar. I denna studie hade också EMS-hästarna färre av dessa bakterier, och de friska hästarna fler. Det är svårt att dra några exakta slutsatser om vad detta egentligen innebär, och ännu svårare är det att bedöma vad som är hönan och vad som är ägget. Helt klart är att mer forskning behövs. Denna studie är den första som jämför tarmbiota hos friska hästar och hästar med EMS, och förhoppningsvis är fler på väg på samma ämne.

Elzinga et al. 2016 Comparison of the fecal microbiota in horses with Equine Metabolic Syndrome (EMS) and metabolically normal controls fed a similar all forage diet. Journal of Equine Veterinary Science, in press.

Länk till artikeln: 
http://vetamer.nu/2016/05/27/skillnader-i-tarmbiotan-hos-hastar-med-ems-jamfort-med-friska-hastar/

EM (effektiva mikroorganismer) förbättrar kvaliteten på jorden, tillväxten av plantor och skörd. Det framgår i en välskriven artikel från Permakulturinstitutet The Permaculture Research Institute. Jordens system erbjuder ett skydd genom en balanserad relation mellan patogena och biljoner främjande mikroorganismer som arbetar tillsammans i synergi. Närvaron av de goda mikroorganismerna i jorden är vad som skiljer åt mellan en "levande jord" och en "död jord".  

Det finns många fördelar med att introducera mikroorganismer genom att tillföra kompost, gödsel och s.k. "kompost-te", men enligt forskningsresultaten i artikeln är tyvärr de goda mikroorganismerna ofta kortlivade när de väl kommer i jorden. Den stora fördelen som EM har över mikroorganismer i organiskt material är att de främjande mikroberna är i mycket större antal, och från början förekommer i optimal balans när de introduceras. Därför förekommer de under en mycket längre period i jorden, länge nog för att etablera gynnsamma förhållanden för växter.  

Studier har visat att användningen av EM i jordbruk både konkurrerar ut jordburna patogena bakterier (icke-önskvärda) OCH ökar nedbrytningen av organiska material, vilket innebär att tillgängligheten av mineraler, näringsämnen och viktiga organiska beståndsdelar kommer växterna till nytta (Singh 2003). 
Dessutom ökar EM aktiviteten av främjande inhemska mikroorganismer (som redan finns i jorden), till exempel mykorrhiza, som fixerar kväve från atmosfären och på så sätt minskar behovet av konstgödsel och besprutning med kemikalier. Genom att EM förbättrar jordkvaliteten får det signifikant positiva effekter på planttillväxt, blomning, fruktsättning och mognad av grödor (Lévai 2006). 

En annan undersökning visar även att genom att introducera goda mikroorganismer med EM i jorden stöttas plantorna då jordbundna mikrobiologiska sjukdomar minskar. Inympning av EM stimulerar den sk. "Rotation effect", ett tillstånd som är ett resultat av renegation av främjande organismer och minskat antal patogena bakterier. De patogena bakterierna får helt enkelt för hård konkurrens och svälter för att kunna göra någon skada (Johan and Jesper, 2005) 

Artikeln sammanfattas med att de olika arterna av mikroorganismer i EM kompletterar varandra och samverkar med plantornas rötter i jordens ekosystem. Det leder till att plantorna växer exceptionellt bra i jord som är behandlad med Effektiva Mikroorganismer. Forskningen är bedriven på original-EM, utvecklad av EMRO Japan tillsammans med professor Higa. 


Läs gärna hela artikeln med referenser till forskning HÄR. Den är på engelska och vi tycker den är väldigt intressant.

Här kan du läsa mer om vad EM är.

KLICKA HÄR för att komma till vår butik

Vi på Greenfoot önskar lycka till med odlingsåret 2017!

Med vänlig hälsning
Ingegerd och Kim